Hahahaha! Alla ord är överflodiga!

Pappa (tv) och Roger (th) hade även vägarna förbi!

Imorgon har jag bokat in mig själv i ett möte mellan kl 08:45-09:20,
det ska bokas Foo Fighters biljetter och chefen är helt med på noterna.
"Ja men då tar vi mötet 09:30 när du återhämtat dig."

Det är aldrig kul att förlora, speciellt när man blivit bortskämd med att inte göra det under en längre tid. Suck. Och man blir mer besviken när man inte alls är nöjd med sin egen insats som man vart nu under en längre tid. Visst alla är mänskliga och göra platt matcher ibland, shure, men det känns fortfarande inte okej för det. Säger som så många andra, bryt ihop ordentligt och kom igen, det är vad jag har gjort och idag kör vi igen!

Fredagsgodiset står i repan och det betyder att det alldeles snart är helg. Ska påbörja vår nya trend, stänga repan vid 16.00 så hinner jag ner och ta en powernap i solariet på jobbet innan det är dags för fredagspasset!

Den här helgen ska ju tydligen vara årets fattigaste och det kan jag bara hålla med om. Jag hade tänkt låsa in mig med en bag in box rött, en massa nya filmer och baka scones hela helgen. How is that for a plan? Låter rät tokej tycker jag, och då gör jag garanterat inte av med några pengar! :)

Bjud in er själva på lite fika om ni har lust vettja?

Livet är bättre när man är solbrun, det är min teori.

Ikväll 18.00, be there!

www.cupcakesthlm.se

Om Björn Ferry lyckas med att äta enligt LCHF och ta ett
OS guld kan jag äta LCHF och springa milen på 45 minuter?

Kort reportage  -> Björn Ferry

 

www.adlibris.se

Så kan man sammanfatta min helg som varit, otippad och klockrent. I fredags var vi blivande Baliresenärer hemma hos Åsa och Mattias och åt middag. Match i Linköping, 2 poäng och en hel del rödvin blev det på lördagen. Lägg då till vuxenkollo, brist på sömn, pizzafrukost och besök hos Matts och Eva för att säga hej till Rut, söndagsmiddag hos Tobbe, härliga människor och runda av med "The Book of Eli" så har ni ett recept för en lyckad söndag.

Summa kardemumma: Jag har världens underbaraste människor i min omgivning. Har fått en massa ny och härlig energi av den här helgen och ser redan nu fram emot nästa. Eller som Stina sa, "Vi måste göra en massa kuligheter varje helg innan vi åker till Fårö, det är så långt kvar dit!"

Jag är full av positiv energi, är motiverad till träningen och jag älskar mina vänner. Den här våren kommer att bli sjukt bra och redan nu har jag en massa kul inbokat. Sommaren ska vi inte tala om och hösten kan komma att bli en grym omställning och början på mitt livs nästa stora utmaning.

Rut "Rutan" Aloha Hildén Smith, i egen hög person.
- Och ja, hon har världens största byxor, men hon är ju så liten!

Älskar den här videon :) haha!

Jag är verkligen dålig på att vara hemma från jobbet och vila, brutalt dålig. Tanken att ta mig ner till gymmet har slagit mig 2-3 ggr men jag har lovat mig själv att vila. Det har varit väldigt mycket träning och många matchpass de senaste 2 veckorna, enbart ett vanligt bollpass(!!) och resten har varit träningsmatcher mot killarna och 2 seriematcher. Och när det inte är handbollspass har jag kört löpbandet på jobbet och gym på Superior. Kroppen har sagt sitt och nu behöver den få vila hela helgen, bortsett från matchen imorgon då :)

Men jag blir så sjukt rastlös, kollade på film hela dagen igår, städade och lagade god mat. Vad ska jag göra idag då? Det enda som står på min to do list idag är att gå förbi systemet och köpa lite rödvin till ikväll och imorgon kväll, lite ost också..och ingredienser till en morotskaka.. Juste jag skulle ju baka.. Jag hade tydligen en del saker att ta tag i after all!

Men mest av allt ser jag fram mot ikväll då jag ska på en super mysig middag hos Åsa, tema Bali! Alla vi sju som ska åka till Bali tillsammans i sommar ska hem till Åsa på middag ikväll, mycket trevligt!

Var man rastlös på Samos kunde man alltid gå ner till stranden..

Idag är jag hemma och tycker synd om mig själv. Vet inte varför jag fick sånna krampanfall i magen i natt, no idea. Men med tanke på hur sliten jag känner mig just nu kändes det som ett bra beslut att stanna hemma, moffla choklad och kolla på film hela dagen.

Vaknade vid 9 och gjorde en lyxig frukost, blåbär, hallon, kiwi och äpple med lite keso. Knäcke med avocado och örtsalt är min nya favorit, igen, men mer än så har jag inte vågat stoppa i mig. Med undantag för all choklad jag planerar att inta nu :)

Next up: Eat Pray Love

Ta en titt på denna jobbannons nedanför, "ReseEkonom". 
Vilket superjobb, det här kommer jag söka! ;)

Idag har jag varit så sjukt produktiv på jobbet.
Vi hade modevisning i repan med de plagg som glömts
kvar på kontoret efter julfesten. Väldigt uppskattat.


Svart herrkavaj från Bläck.


Svart dunväst från NorthBrook


Svart/vit rutig halsduk från Filippa K
Svart tunn herrjacka från Paul & Friends

Modell: Madelene Hildén
Foto: Regina Kjellberg, iphone

Jag skulle inte tacka nej till att bära runt på min, soon to be,
Macbook Pro i detta fodral som är specialgjort av Mulberry.
4 290:- känns ju som hittat?

Sjukt skönt med med två poäng igår!
13-7 till Arbrå i halvlek kändes inte alls bra, vi spelade bra bakåt och kom inte riktigt till framåt(obviously). Full fart framåt var det enda som gällde i andra halvlek och den vann vi med 21-9(!!!). Idag är jag helt slut i hela kroppen, axeln känns helt ur funktion fast det var det helt klart värt ;)

Matchreferat kan ni läsa här--->från skånela eller här ---> från Arbrå

I brist på annat å göra, och med tanke på att jag lovat mig själv att springa
milen under 50min så tar jag mitt pick och pack och skuttar ner till gymmet! 
 

Jag har fått höra att jag är helt känslokall och att jag inte har något hjärta, men då alltid av arga och upprörda personer. Men jag kan nog hålla med om jag kan uppfattas som väldigt känslokall ibland, hör nog mycket ihop med att jag själv är rädd för att bli sårad..

Läste en artikel i DN för inte så länge sedan om organdonationer. Hurvida de efterlevande, oftast närmaste familj, får ta beslutet om en eventuell organdonation, ett beslut som inte är alltför lätt att ta så tätt inpå, för vad jag vet så måste beslutet tas relativt fort för att kunna bevara organen(?).

Så för att göra det lätt för mina nära och kära så har jag anmält mig till donationsregistret och det kan ni också göra här! 

Varför? Av den enkla anledningen att jag förhoppningsvis kan hjälpa någon annan. Hur kan man säga nej till att donera sina organ till en ex. 6 årig pojke som utan min lever kommer att dö och aldrig få åka på fotbollsläger, stuka foten, retas med tjejerna, göra sin första fylla och få sin första kyss? :) 

Igår var det söndagsmiddag hos mig, ja på en torsdag. Det enda som vi inte jagat själva var väl i princip salladen. Wiebes pappa hade jagat rådjur och gjort färs, potatismos var wiebe en hejjare på och jag utnämner härmed mig själv till förste pannbiffstekare och brunsåstillverkare. Min morfar gör stans godaste lingonsylt och salladen var mums!

Varmrätt: Rådjurspannbiffar m. potatismos, brunsås, lingonsylt och sallad.
Efterrätt: Pannkakstårta med hallon och vitchoklad

Sparv? Ja men har man spelat 60 minuter handboll så får man äta en liten bit pannkakstårta :)

THE Pannkakstårta of Pannkakstårtor!

Först tänkte jag sätta mig ner och göra en nyårkrönikabildmontage, fast då beöver man bilder. Och eftersom jag varit alldeles för dålig på att fota, nej rättelse, bedrövligt dålig på att fota så finns det inte så mycket bilder att välja mellan. Jag är en sucker för att skriva långa inlägg när jag väl kommer igång och ber därför om ert tålamod!


2010 för mig kan kan sammanfattas med1½ ord, vuxenplus/minuspoäng. Om det inte är ett ord så har jag precis skapat det, för det är så jag har jobbat hela det är året. Jag har armbågat mig fram, det jag inte vetat har jag tagit reda på, om jag vill att något ska fungera så ser jag till att det fungera. You get my point. Vuxenpoängen har rasat in och jag har lärt mig otroligt mycket, men mest av allt så har jag lärt mig oerhört mycket om mig själv.


En utav mina starkaste sidor, är att jag är väldigt driftig och impulsiv. Lika mycket som jag ser det som en av mina starka sidor så kan det ibland även ligga till min nackdel. Med stora beslut kommer stort ansvar och med ledorden att "gör det bästa av situationen, du kan det här" har jag försökt att rätta till de mindre bra idéer, initiativ och val jag gjort. Och med facit i hand så tycker jag att jag gjort ett bra jobb. Jag tror fan i mig att jag har aspberger, några utav symptomen finns där, som ex, när jag väl bestämmt mig för något är det all in och jag läser på om allt som berör.


2010, mitt vuxenår, startade på en konferens i Åre. Ord är överflödiga, jag älskade hela alltet men med kärlek kommer smärta och mitt knä fick ta den smärtan denna gång. Helt klart värt det.

Jag gick och blev med lägenhet för att senare 2011 bli av med den, det är det största beslutet jag tagit i mitt liv. Hur många vuxenpoäng är det värt? Tanken var att jag skulle bo där i några år, och gå en ev. yrkesutbildning, läsa till kurser osv, då universitetslivet kändes så avlägset. Nu när jag bott in mig i min fina lägenet kan jag inte tänka på annat än hösten 2011 när jag vill påbörja mina universitetsstudier. Idag 6 månader senare kan jag med facit i hand säga att det var ett lite för impulsivt/driftigt beslut som satte mig, i en idag, lite knepigare sits. Jag har en lägenhet som jag älskar men som sätter käppar i hjulen för mina studieplaner, men vad gör jag? Jo jag löser det bästa tänka bara sätt, efter mina förutsättningar och dagsläget. Jag är bitternöjd.

Jag blev med fast anställning, vilken känsla. Efter att ha krigat hela våren och jobbat deltid till och från, vissa veckor 100% för att veckan därpå jobba 50%. Det är svårt att planera sitt liv efter de förutsättningarna, för i de flesta fall är man beroende av vad man drar in, och att aldrig vara helt säker på vad som trillar in är mindre lätt. Nu har jag min fasta lön och mina fasta arbetstider, jag har även världens bästa chef som har inställningen "om du löser det på ett bra sätt är jag nöjd". Allt är möjligt och jag jobbar på en väldigt flexibel arbetsplats. Jag är mer än nöjd och startade min fasta anställning med att dra på semester 2 dagar senare.

Jag kombinerade nytta med nöje och hade en kanon sommar, först var jag en vecka i Barcelona med mamma och vi blev lite wild och drog fårn Barcelona till gayorten Sitges. Love it, love it. Allt föll på plats, hela semestern blev precis vad jag behövde; kultur tills jag storknade, gå runt och spatsera tills vi svimmade, bada i varmt vatten, dricka öl när vi kände för det och äta äckliga tapas på löjligt dyra ställen. Hem och ladda om för ca 4 veckors hårt slit på mitt älskade Fårö där jag och Åsa kombinerade semester med jobb. Badrestaurangen har gett oss många glada minnen och helt sjuka ändelser, slanga bensin är bara ett av många.

Jag skramlade in några idrottskvinnapoäng, en ny kategori. Jag hann med att skada mitt knä, dras med en oerhört dryg vår när knäet aldrig kunde bestämma sig för om jag hade ont, var svullet, kunde träna handboll eller knappt röra mig. 8 månader efter olyckan fick jag äntligen en titthålsoperation och står nu stadigt på handbollsbanan igen. Att en sådan liten skitgrej kan sätta stopp för så mycket annat. Jag gillar att bli sövd.

Jag blev studiegalen, och beställde hem alla sveriges universitets programkataloger, pratade med folk i min omgivning och inspirerades på olika seminarium. Jag är mer redo än någonsin och nu har jag en hyffsat rak väg framför mig. Mina mål och ambitioner når till himlen, men mitt motto har alltid varit att sikta högt, alldeles för högt. Laddar inför våren då det öppnar för ansökningarna, högskoleprovet ska göras igen och Wiebe ska spika sina kurser. Jag är så redo för det här.

Jag förälskade mig i mina vänner, ni är bäst. Vilket år vi har haft tillsammans. Y har bytts ut mot sparvläten till vår glada omgivnings lättnad. Våra moffelkvällar har ersatts av vin och bubbel, halvåtta middagar, bruncher och snacksdueller. Kritiskaklubben blev elakaklubben och vi kom inte alltid överrens. Var period har sin tid och vi löser allt och alla problem tidsnog, starkare och mer bättre vänner. Omgivningen kommer och går, sparvteamet består. Bali är vår första riktigt stora utmaning alla tillsammans och jag är inte den enda som räknar dagarna, "måste köpa kläder inför bali shoppar", och googlar fram Bali äventyr. Det känns som att vi lärde känna varandra och utvecklades tillsammans under hela 2010 och 2011 kommer att bli ett grymt år!



Slutligen, mitt mål med 2011 är att se till att det blir det roligaste och mest händelserika året hitills. Jag vill leva för min familj och mina vänner, och lära känna nya vänner. Jag vill upplevas som en glad, öppen och okomplicerad person. Jag ska bli bättre på att inte falla för mina impulsiva idéer och stå fast vid dem jag redan har. Mottot "Jag ska göra allt jag vill göra, men inte samtidigt" känns som ett bra ledord. Min kritiska sida ska ersättas av en sida där jag är bättre på att lyssna på andra och vara mer ödmjuk.

Sen ska jag givetvis träna mer och äta bättre, jabbadida... och målet med träningen är milen under 50 minuter, 65-67kg(thats me) +bagage och handbagage till Bali.

2011 vill jag summera som "My Wonder Women Year"

Nu kör vi!

Titta vad min mamma hittade på reseguiden.se?



Klicka här, så kan ni läsa reportaget jag gjorde för resdeguiden.se

Puss!