Nu är det inte långt kvar, om 1 vecka - 7 dagar åker vi!
Det känns fortfarande väldigt långt bort i mina tankar, finns många anledningar till det. Det har varit mycket jobb den senaste tiden, och flytten till Örebro har tagit mycket av min tid. Sen är det mycket annat som också gjort att jag inte riktigt fokuserat på resan.

Men nu är det nedräkning med stort N. Snart står vi där med våra ryggsäckar, visum och biljetter! Jag känner mig inte alls lika exalterad och taggad som jag gjorde vid min första långresa genom Asien. Jag har en helt annan känsla, känslan av avsked för att till hösten flytta, känslan av att släppa allt jobb och fokus och bara få vara ledig. Att få ströva runt som man vill, boka in sig på saker man känner för, inga måsten.

Så här ser vår resrutt ut på ett ungefär: 
23 juni flyger vi till Singapore med mellanlandning i Peking
24 juni-26 juni spenderas i Singapore
26 juni - 21 juli befinner vi oss på Bali och Gili Trawenga, och förmodligen en massa andra utflykter
21 juli - 23 juli spenderas i Singapore igen
23 juli - 25 juli Har vi förlängt vår mellanlandning i Peking - kinesiska muren är prio 1

Visum är ordnat, dyrt och krångligt men förhoppningsvis väl värt det.
Apoteket är genomshoppat, fasligt vad mycket pengar man kan spendera där.
Vaccinering har jag en dos av, uhua för sprutor men vad gör man inte.
Försäkringsbolag har jag bytt, för att slippa teckna en extra reseförsäkring som var alldeles för dyrt.
Shoppat sommarkläder? Känns som att jag shoppat både det ena och det andra men ändå har panik för att packa. Tur att vi är många tjejer som åke = många garderober.
Packat... Nej så långt har jag itne hunnit tänka. Bor inneboende hos mamma så blotta tanken på att packa upp flyttkartonger och leta fram nödvändigheter känns jobbigt..
Litteratur är inköpt, har 70cm med olästa bäcker och 3 guideböcker för Bali, Peking och Singapore.

Var det nåt mer? Förmodligen. Känner mig så oförberedd jämfört med för 3 år sedan. Då hade jag väl i princip packat väskan 4 veckor innan.. Men åandra sidan så finns det väl inget man glömt som man inte kan köpa? Måste bara se till så att jag helre glömmer ett linne istället för kameran..

...blir det inte mycket tid över till bloggandet. Jag har helt enkelt alldeles för mycket roliga saker att göra hela tiden. Kan inte komma ihåg senast jag hade en tråkig dag, och jag kan omöjligt komma ihåg när jag hade en tråkig helg senast. Familjen är underbar, solen är underbar, sommaren är här och just nu finns det inget att klaga på.